
Vi hade tänkt att avsluta året med några fina taxdrev på Horsö och Kalvö. Vi släppte Babsan på Kalvö och efter kanske 20 minuter tappar GPS:en signalen till henne och vi hör hur hon börjar låta konstigt. Hundjäkeln har krupit ner i ett gryt och det låter som hon är 10 meter under marken. Det kändes hopplöst, hon kom inte ut när vi ropade på henne och jag såg framför mig hur vi skulle bli tvungna att lämna henne där. Det var helt omöjligt att försöka gräva ut henne, stooora stenbumlingar överallt och som sagt, det lät som hon var djupt ner. Magnus gav till slut (efter 30 minuter) upp ett avgrundsvrål "
BABSAN!!!!" och till vår förvåning kom hon faktiskt upp ur ett av hålen (kanske av vinddraget när M tog i....). Vi blev väldigt lättade när hon kom upp och kopplade henne och gick långt ifrån grytet innan vi släppte igen. Det blev inte någon jakt mer än lite bjäfsande och väckskall som antagligen var på några älgar som hade varit överallt.
Efter lite fika (jösses vad jag var hungrig då!) åkte vi till Horsö och släppte norrifrån. Det dröjde inte många minuter förrän hon fick upp där och då blev det ett riktigt drev, äntligen. Tyvärr drog det raka spåret söderut och rådjuret hoppade i sjön med en gång. Väldigt lyckad jaktdag....NOT. Men det har iaf varit fantastiskt väder och motion har vi ju fått.

