jag är värdelös på att blogga. Men det känns så himla trist eftersom man liksom skriver för sig själv utan att veta om någon läser det. Jag skulle vilja vara en sån där fiffig och rolig skribent, en sån som bara får till roligheter genom att börja knappa på tangenterna, men jag fungerar inte så helt enkelt.
Jag har inte heller något roligt att berätta, mina dagar ser likadana ut, typ: (gårdagen) Jag sov i lägenheten i stan, jag gick till jobbet, jag jobbade till fem, jag hämtade bilen och åkte till lägenheten för att plocka upp Ela och en resväska. Sen åkte vi tillbaka till jobbet för att hämta en trave böcker och sen vidare till en biltvätt eftersom det var en mås som skitit ner hela bilen på sjukhusparkeringen. Vi satt kvar i bilen under tvätten (det brukar jag inte göra när jag tvättar i Gamleby) och det var en speciell känsla... Sen åkte vi till Loftahammar (Ela körde) för att leverera böckerna på ICA och resväskan på Fågelsången. Därefter hem till Björkö och då var kl 19:30. Eftersom det var helt underbart väder så gick Magnus, jag och hundarna en promenad och Xavi sprang i diket mest hela tiden ( = gul hund blir svart hund). När vi kom hem duschade jag, käkade kvällsmat (fil + macka med kaviar och sedan en balja grönt te) och så såg vi på ett program om öl (då hade Magnus redan gått och lagt sig) innan det var sovdags. Spännande eller hur?!?!?
Pandemi eller ett byråkratiskt haveri?
3 år sedan
Ja, det var spännande, det är ju "vardagen" som är roligast att läsa om tycker jag ;) men visst är det otroligt tråkigt att blogga ibland men man gör det ändå:)
SvaraRaderaKram1